Jag trivs, säger en Tölöbo av högsta kaliber.
På seniorhemmet har han allt han behöver; det är som att bo hemma men med litet extra hjälp. På hemmet serveras goda, hemlagade måltider i den gemensamma matsalen och sjukvård finns tillgänglig dygnet runt. Alla hemmets seniorer har ett eget rum med duschrum och toalett.
– Det här är ett småskaligt hus och väldigt trevligt, säger han som i synnerhet uppskattar att hemmet är så litet att alla är du med varandra.
Smått, hemtrevligt och gemytligt.
Högläsningar och andakt hör till de gemensamma programpunkterna. Den som vill kan också sätta sig ner och socialisera eller bara vara i de gemensamma utrymmena.
I den egna lägenheten finns lugn och ro. Han har inrett med antika möbler i mörkt trä, och på väggen hänger kartor och diplom som speglar såväl det gedigna intresset för historia som de många åren med internationella uppdrag.
Han är en bokslukare som om eftermiddagarna fördjupar sig i det ena alstret efter det andra. Och så får han besök av familj och vänner – något han är mycket tacksam över. De brukar sitta och prata, kanske ta sig ett glas vin.
I huset bor också yngre folk, här får de äldre trivas mitt i livet. Och på hemmet finns, enligt honom, allehanda människor från jurister till humanister – hela människolivets spektrum.
När hemmets föreståndare knackar på för att hämta in kaffe möts hon av idel lovord.
– Här har vi rätt kvinna på rätt post, säger han, som berömmer hela den hjälpsamma personalen i hemmet.
Han säger att han kunde bo hemma, men då skulle han behöva hjälp. Här är det självständiga livet och vården i balans.
– Många av oss är gamla men ännu inte sjuka.